everyone deserves a happy ending... del 11

- du var inte den ända, det var ju bara kalle som gett anje något intresse. Alla vi andra har varit så gott som blinda, gråter stella

Det blev tyst. Då och då hörs snyftningar, men ingen säger något.

Efter ett få tal minuter händer de som inte fick hända. Ett pip hörs och jag får svårt att andas, sen dras jag ner i det jävla mörkret igen.


Justins perspektiv

Vi åkte till den lilla blombutiken där vi varit för några dagar sen för att köpa de sista blommorna till begravningen.

-which flowers should we buy then?, frågar jag

 -I think we should buy a dozen orange roses, säger caitlin

-yes I think that with, that's her favorite and all, säger Christian att vi kännt henne i bara en dag och vi vet redan den lilla detaljen att hon älskar orangea rosor.

så vi köpte ett tiotal orangea rosor och en vas, sedan begav vi oss till sjukhuset igen.

Min magkänsla slog mig när sjukhus dörrarna öppnades.
Den sa att något hemskt hade hänt. Men Anje var ju bra när vi gick, jag gav Caitlin en blick som sa att något var fel och gick sedan efter henne in i hissen.

Caitlins perspektiv

När justin ger mig den blicken, den blicken som han alltid givit mig när han känner att något är fel, då fick jag panik och jag börjar omedvetet gå snabbare.

Det får inte ha hänt henne något.

väll i hissen så var det tyst, alla var liksom inte helt närvarande.

 När vi kommit till Anjes rum kom chocken.
Ett tiotal läkare skriker och springer runt stressat. Alla har samma mål, att få liv i Anjes nu liv lösa kropp. Jag tappade vasen med alla blommor i golvet av chocken.

Christians perspektiv

 Anje söta, rara Anje är död. Varför händer detta just henne? Hon förtjänar inte detta.
Jag vaknar upp ur transen jag hamnat i när ett krasch ekar i korridoren. Caitlin har tappat vasen.
Och några sekunder efter det så vek sig benen under henne och hon faller ner på knä. Hon gråter inte, hon säger inget hon blinkar inte ens. Hon sitter bara och tittar ut i intet.
Jag känder att inte mina ben häller skulle klara att bära mig så jag glider ner mot en vägg och tårarna forsar ner för mina kinder.

Ryans perspektiv

 Allt kraschade på en gång. Anje ligger död tre meter ifrån mig, Caitlin är i någon sorts trans och bara stirrar ut i intet, blir lite orolig för henne faktiskt.

Och Christian, Chaz och Justin sitter och gråter, de som aldrig gråter, de som alltid håller tårarna inne, har tårar på kinderna som bara strömmar ner.
Tänk att mor och dotter som jag älskar så, ska dö vid samma tidpunkt. Jag faller ned på knä bredvid Caitlin och plockar upp alla rosorna. Tårarna strömmar ner för mina kinder.
 Precis som de gör på Justin, Chaz och Christian.

Kommentarer
Postat av: Diana

OMMMMMMMGG SKIIIT BRAA JAG BER DIGGG SKIRV MEER ASSÅ JAG VERKLIGEN ÄLSKAR DOOM!:)

JAG BÖRJADE NÄSTAN GRÅTA:(

2011-10-05 @ 19:05:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0