Jag traskade hem. Väl hemma så tog jag min väska kastade ner min plånbok och la försiktigt i min dator.

När det var klart kastade jag väskan upp på ruggen, gick ut till garaget och tog min long board och åkte ner till karen´s  cafe. Där jag spenderar mycket fritid på varje sommar.

Vägen dit Var så fin. Jag åkte förbi alla små cafen och affärer innan jag kommer fram, affär ägarna vinkar glatt i fönsterna, ja som sagt jag åker här ofta.

Det mysiga lätet av klockan som ringer när man öppnar dörren, gav mig en sådan värme, säkerhet, och glädje, jag hade inte varit här på sedan jag fick veta att mamma dött.

Jag satte mig på det vanliga bordet längst in i cafet och tog upp datorn.

Videon på när jag sjöng var redan uppe på youtube. Robin, jo Robin hade lagt upp den -.-

Men jag tänkte ta detta som något posetivt och länkade videon på mitt konto och skrev

”here you have me, Anjelica, the face behind the voice”

Alla sa att jag var grym, söt, vacker och massor, med det var en kommentar jag blev förvånad över.

”wonderful”

Och det var Chaz som skrivit det, detta kommer jag ju få höra. Och precis då ringde min mobil.

Christian :D

Stog det på skärmen.

-explain, skriker Caitlin
-what?, jag spelade dum ^^
-you sings better than justin,säger Christian chockat, jag hör hur han stönar lite och fattar att justin slagit honom  

-sorry bro but it is true, skrattar Ryan

-Angie, you're wonderful!, säger Justin lugnt sen

-Fairly hahah I know not whether I agree with that, säger jag och rodnar
-Are you kidding me or what? you're totally fucking awesome!, skriker Chaz, han har troligen ätit lite mycket socker
-is it you who wrote the song?, frågar justin
-yes, I know it is not good but I felt it was a little matching, viskar jag eftersom några på de närmaste borden börjat lyssna på vårat samtal
-Are you kidding with me, it was wonderful!, skriker Christian

-why did you never told me it was you who was the mysterious girl ?

I've commented on almost all your videos and everything! You knew that  it was me., säger Justin lite sårat

-but I would not like to show that it was me, because I do not myself think that I can sing., skrattar jag

-sorry but now you know, säger jag sen

-a little late perhaps', skrattar justin

-but I was going to say to you before the guys attacked me with the video, but I was wondering when you were supposed to come here?, frågar Caitlin men en lycklig röst

-I finish course of a week or so after that I can get, svarar jag henne lika glatt
-woohoo, my girl will come home to me, tjoar Chaz
-Chaz YOU KNOW IT, tjoar jag tillbaka så att några kollar kontigt på mig. det märktes att han fått aldelles för mycket socker.

Efter det så var jag tvungen att lägga på eftersom Karen kom gåendes mot mig.

 

-       Hej gumman, säger hon när våran kram tagit slut

-       Hej karen

-       Hur har du haft det? Senaste gången du var här var ju innan din mamma dog

-       Ja ajg vet, men jag har det jätte bra, jag har fått 5 nya bästa kompisar, var av en av dom är min kusin, och jag har sjungt för skolan, videon är uppe på youtube vill du se?

-       Dum fråga, såklart jag vill

Efter videon så applåderade hon

-       Jag är så stolt över dig lillan


-       ey inte lillan, vi båda skrattade
inte lillan

-       Jag är lite stolt över mig också, skrattar ajg

-       Vill du ha det vanliga eller?

-       Ah visst, en vanilj cola och en hallon paj

-       Its on the house

Tack karen, ler jag mot henne

Väl inne i matsalen var det som vanligt. Bara för att jag hade satt mig bakom en av pelarna med luvan som täckte mitt ansikte till större del.

Jag klarade mig, och nu var det musik, wooooohoooo, det är nog pågrund av musiken jag går till skolan varje dag. Jag har nämligen valt en skola där man får välja två ämnen man har varje dag. Jag valde då så klart musik och SO.

Ingen vet att jag kan sjunga, allt jag har gjort på lektionerna var att spela olika instrument. Men eftersom det bara är två veckor kvar på denna termin så var alla tvungna att ta ett instrument vi inte spelat än. Och jobbigt nog är jag dum nog att vara den sista som inte sjungt  för klassen så sist av alla kommer jag få stå där framme och sjunga en låt.

Jag valde att ta en av mina egna låtar.

Jag satt och gick igenom låten tyst när Ola, min lärare, kommer fram till mig.

-          Vad ska du göra idag då?

-          Jag ska sjunga hade jag tänkt, en av mina egna låtar.

-          Det ser jag fram emot, du har ju inte sjungt någon gång för mig innan

-          Jag har inte sjungt för någon innan

-          Någon gång måste bli den första

-          Ah

efter en halv timma börjar det första ”framträdandet” det är en liten kille i min parallell klass. Joel tror jag att han heter. Jag spelar gitarr, riktigt skicklig var han, och jag tror att han vet med sig det själv också.

Fler visar vad dom lärt sig och sen var det jag.

-          Okej, jag ska sjunga då och en egen låt, så om den är dålig klaga inte för mycket.

Jag tog ett lugnande andetag och tog de första ackorden på pianot.
(nu säger vi att det var hon som skriver alla låtar i fortsättningen fast det inte är det, och hennes röst är lik maddi janes)
( har oxå problem med datorn så kan inte lägga upp så att ni  kan höra låten direkt från inlägget)
http://www.youtube.com/watch?v=Us6rn8jMybk&feature=relmfu

Reaktionerna var inte dom jag hade förväntat mig. Det blev applåder och bussvisslingar, och mer och högre än vad de få i klassen kunde göra. Musik dörren stog öppen och nästan hela skolan stog och applåderade. Detta var ju bara förnedring.

-          Angie! Varför har du aldrig sagt att du har en sådan underbar röst?, frågade lovisa, en av tjejerna i klassen

-          Det har jag inte häller, sa ajg och log, gick ner från scenen och avslutade lektionen med att gå ut genom dörren och applåderna hördes än. och med ett leende på låpparna lämnade jag dom bakom mig.

Några dagar senare var jag utskriven från sjukhuset och allt var bra. Men idag så skulle Ryan och allesammans hem, justin skulle på något möte med scooter så de andra bestämde att dom också skulle åka hem.  
                                    

-          Well I will miss you, säger jag medan en tår trillar ner över min kind

-          We will miss you to Angie, säger alla de andra på samma gång och ger mig en grupp kram.

-          promise me that we keep in touch!, gråter Caitlin

-          I promise, but you know your phone bill can be a bit pricey, so we have to skype a lot!, ler jag

-          hahah that's probably not a problem, små skrattar Caitlin

-          Caitlin!, skriker Chris, alla de andra satt redan i bilen

-          I must go now, honey, hold out now, so you can come home to me soon, okay?, snyftar Caitlin när hon ger mig en sista kram

-          of course, love you, have a safe flight, säger jag och torkar bort en tår från hennes kind

-          I love you to, viskar hon sen så går hon och sätter sig I bilen. Och den åker sakta iväg.

Sedan var dom borta.

Dagen efter var det skola, det var bara jag och emil som visste att justin och dom som vetat om att justin varit här, och Kevin såklart. Men jag hade en känsla av att Emil inte kunde ha denna nyheten för sig själv, och det visade sig att jag hade rätt. När jag öppnade skol dörrarna så skreks det, alla skolans beliebers stod där och skrek för fulla halsar.

Det kommer bli en lång skol dag.

Redan när jag var vid skåpen blev det jobbigt.

-          Hej älskling, säger emil och kysser mig på halsen

-          Nej

-          Vadå nej

-          För det första, nej jag är inte din älskling, för det andra nej vi är inte tillsammans längre och nej jag kommer inte prata med dig på hela dagen.

Och med det sagt så smällde jag igen skåpet och gick till min engelska lektion.

                             (<--LOVA)
-          Hon har inte alls träffat justin, jag hade vetat om justin varit här i sverige, jag är ju ”vän” med honom, hon vill bara ha sina 10 minuter i rampljuset, hör jag skolans bitch Lova säga jag har oturen att gå i samma klass som henne.

När jag kom in i klassrummet blir det helt tyst och alla stirrar på mig.

-          Vadå har ni aldrig sätt en tjej med swag innan eller, säger jag till Lova medan jag har ögon kontakt med henne

-          du? swag? hahah nej,  men det verkar inte som att du vet vad smink är, skrattar hon

-          jo det har jag,  men det verkar som att du tog smink tips från en drag queen, ler jag

-          sen så får jag inte använda smink pågrund av mina sår, de kan bli infekterade, säger jag

hon satt helt tyst, yes där fick den apan så att hon teg

jag märkte att min engelska förbättrats mycket under de dagarna som jag spenderade med Caitlin och alla.

Och jag tror att alla andra också märkte det jobbigt nog.

-          Hej Anjelica, hälsar skolans romeo när jag står vid mitt skåp

-          Hej robin, hälsade jag artigt.

-          Så jag undrar om du skulle vilja hjälpa mig med engelskan, det visade ju sig att du var riktigt bra på det

-          Låt mig tänka…. NEJ, fräser jag och börjar gå till maten

-          Varför?

-          Nää jag vet inte, men du påminner väldigt mycket om en person som brukade mobba mig, vad hette han nu igen, bobyn, mobyn, äh jag komemr inte ihåg gör du ?, nu stirrar jag ilsket in i hans ögon, att han ens tror att jag VILL hjälpa honom

-          Snälla, och där tog han till Puppy facet
                                        

-          Funkar inte, så gick jag in i matsalen.

Caitlins perspektiv

Jag satt och tänkte på hur lik Anje var sin mamma när det mest underbara hände.

Hon öppnade sina ögon och log, det där lyckliga leendet som berättade att allt skulle bli bra.

jag slängde en snabb blick på Ryan och hela han lyste. jag har aldrig sätt honom så här glad, någonsin och då har jag ändå kännt honom länge.

Anjelicas perspektiv

De var alla glada över att se att jag levde. Jag satt och pratade med alla flera timmar men sen var det dags för mig att sova, jag fick inte trötta ut mig allt för mycket nu precis efter olyckan.

Nästa dag var jag som vanligt, full med energi och hade ingenting att göra. Men vill lunch tid så kommer Car in i mitt rum och berättar en underbar nyhet.

-          Jo just det syrran, det var någon som har varit väldigt orolig för dig. Fast han hade redan gått hem innan du vaknat.

-          Jag fattar inte?

Car tittar mot dörren som nu öppnas och in kommer.

-          KEVIN!, skriker jag och verkligen hoppar upp ur sängen

-          ÄLSKLING!, skriker min bästa kompis Kevin

Vi förenades med en stor kram.
                                   

-          Jag har saknat dig, långe man, skrattar jag mot hans bröst.

-          Jag har saknat dig med lillen, viskar han

Jag har inte träffat Kevin på två månader, han skulle bo hos sin pappa i Stockholm nu framöver.

Vi pratar länge om vad vi hade missat om varandras liv, sen kommer Chaz och de andra in i rummet. Jag presenterade dom för Kevin och på något konstigt sätt så börjar vi en konversation om drömmar vi drömt.

-          Ooh just det, jag såg dig, säger jag till Kevin

-          När? Frågar han nyfiket

-          När jag var död, jag såg två av mina finaste minnen innan jag såg ljuset, som jag måste berätta finns, jag såg det själv, och jag såg första gången jag träffade dig. Då vi råkade gå in i varandra.  Jag ser att Kevin tänker tillbaka till dagen och han ler, det fina älskvärda leendet.

---

jag vet kort men jag har inte tid eller ork just nu :o <3

ANJELICAS PERSPELTIV

 

När jag öppnade ögonen igen så var jag på en äng. Inte vilken äng som helst, utan ängen min äng, den som jag hade spenderat många timmar på, kanske till och med mina sist timmar också.

                                                 
Jag tittade ut över ängen. Snabbt så får jag syn på en person, en liten flicka. Hennes mörka länga hår dansade i vinden, och hennes skratt ekade bland träden. jag viste vem den lilla flickan var, hur hun kommit hit och varför hon skrattade. Jag visste allt om denna lilla tjejen. Den lilla flickan med det länga mörka håret var jag, fast för 6 år sedan. Det jag nu såg framför mig var ett kärt minne. Den dagen hade jag vågat sjunga för Car, jag hade tagit ett djup andetag och jag sjöng the winner takes it all för honom. Det var första gången jag någonsin sjung för någon. Jag hade varit så glad att jag sedan sprungit hit till ängen. Där jag spenderade resten av dagen med att sjunga och dansa till olika låter.

Det var ett kärt minne, men jag fattade inte varför jag såg detta. Sen försvann ängen och en stor väg fans nu framför mig.

Detta var också ett minne, vilket jag uppfattade ganska snabbt.

Det var en gång på hösten, jag hade gått ifrån skolan. Jag orkade inte med alla ord och alla blickar jag fick kastandes emot mig, så jag gick. Jag började gå, jag visste inte vart jag skulle men jag gick ändå. Orkade inte bry mig. Jag satte på musik i mina hörlurar och jag kom in i musikens värld.
Jag hade kommit till en liten väg utanför staden där jag bodde, när jag plötsligt råkade gå in i en person.
Vi båda ramlade, när jag tittade upp så såg jag ett vänligt leende, det leendet som tillhör en person jag älskar väldigt mycket.

jag hade nu sätt mina två finaste minnen jag har. 

                                                
Sen försvann det och ett ljus uppenbarade sig. Jag visste vad detta betydde, om jag nu gick in i ljuset så var jag borta för alltid. Men ändå så drogs mina steg sin riktning mot ljuset. Då hörde jag det som fick mig att inse vad allt jag hade betydde. Covern som förändrade mitt liv, covern på låten so sick som sjöngs av min stora idol och vän Justin Bieber. covern som nu drog mig tillbaka till livet och gjorde så att jag öppnad emina ögon och befan mig i en sjukhus säng. så lycklig att jag inget annat än kan le mot de nu 5 par förvånade men glada ögonen som tittar på mig och tillhör mina vänner, Chaz, Caitlin, Christian, Justin och Ryan.

- du var inte den ända, det var ju bara kalle som gett anje något intresse. Alla vi andra har varit så gott som blinda, gråter stella

Det blev tyst. Då och då hörs snyftningar, men ingen säger något.

Efter ett få tal minuter händer de som inte fick hända. Ett pip hörs och jag får svårt att andas, sen dras jag ner i det jävla mörkret igen.

---

Justins perspektiv

Vi åkte till den lilla blombutiken där vi varit för några dagar sen för att köpa de sista blommorna till begravningen.

-which flowers should we buy then?, frågar jag

 -I think we should buy a dozen orange roses, säger caitlin

-yes I think that with, that's her favorite and all, säger Christian att vi kännt henne i bara en dag och vi vet redan den lilla detaljen att hon älskar orangea rosor.

så vi köpte ett tiotal orangea rosor och en vas, sedan begav vi oss till sjukhuset igen.

Min magkänsla slog mig när sjukhus dörrarna öppnades.
Den sa att något hemskt hade hänt. Men Anje var ju bra när vi gick, jag gav Caitlin en blick som sa att något var fel och gick sedan efter henne in i hissen.

Caitlins perspektiv

När justin ger mig den blicken, den blicken som han alltid givit mig när han känner att något är fel, då fick jag panik och jag börjar omedvetet gå snabbare.

Det får inte ha hänt henne något.

väll i hissen så var det tyst, alla var liksom inte helt närvarande.

 När vi kommit till Anjes rum kom chocken.
Ett tiotal läkare skriker och springer runt stressat. Alla har samma mål, att få liv i Anjes nu liv lösa kropp. Jag tappade vasen med alla blommor i golvet av chocken.

Christians perspektiv

 Anje söta, rara Anje är död. Varför händer detta just henne? Hon förtjänar inte detta.
Jag vaknar upp ur transen jag hamnat i när ett krasch ekar i korridoren. Caitlin har tappat vasen.
Och några sekunder efter det så vek sig benen under henne och hon faller ner på knä. Hon gråter inte, hon säger inget hon blinkar inte ens. Hon sitter bara och tittar ut i intet.
Jag känder att inte mina ben häller skulle klara att bära mig så jag glider ner mot en vägg och tårarna forsar ner för mina kinder.

Ryans perspektiv

 Allt kraschade på en gång. Anje ligger död tre meter ifrån mig, Caitlin är i någon sorts trans och bara stirrar ut i intet, blir lite orolig för henne faktiskt.

Och Christian, Chaz och Justin sitter och gråter, de som aldrig gråter, de som alltid håller tårarna inne, har tårar på kinderna som bara strömmar ner.
Tänk att mor och dotter som jag älskar så, ska dö vid samma tidpunkt. Jag faller ned på knä bredvid Caitlin och plockar upp alla rosorna. Tårarna strömmar ner för mina kinder.
 Precis som de gör på Justin, Chaz och Christian.

- she would laugh at it. you may not have noticed it but I noticed anyway because she has the same boring humor me, yes she had laughed I know that!, försvarar caitlin sig
-okay but if it is so that she wakes up, I think she will wake up a little nicer place, so someone who comes with me and shop?, frågar justin

-I will break down if I stey a long time so I go along!, säger Chris
-survive this please anje, I know you can do it so please come back to us, säger chaz. Alla går ut med innan så smeker någon min kind.

---

 

Dörren stängs och jag är åter ensam. Men det dröjer inte länge förens dörren öppnas igen. Denna gången är det hela min familj.

- hon bad oss lämna henne där, när jag hittade henne hon var helt förstörd, gråter Car

- hur kommer det sig hon är ju glad hela tiden och jag har aldrig märkt att det är något som är fel med henne, säger pappa. Mm pappa tror att jag är lycklig, han hänger inte med alls

- nej Andre, hon mår inte bra och har inte gjort det ett tag nu, viskar Car

- vad menar du?, frågar Karin då kommer en läkare eller något liknande in i rumme och svarar på hennes fråga.

- det är så att eftersom Anjelica har ett svårt fall av anorexi, mer han inte personen säga innan pappa avbröt honom

- vadå svårt fall av anorexi? Hon har inte anorexi, hon är helt frisk, säger han högt

- det är det jag och anje har försökt förklara för dig och mamma i ett par år nu. Anje mår inte bra och hon har varit sjuk sedan 2003-2004. men eftersom ni glömt bort henne så har ni inte märkt det, fräser car fram

- ja så eftersom hon är så sjuk och varit det ett tag så har kroppen försvagats, än så länge är läget kritiskt och om hon vaknar så kommer hon kanske inte återhämta sig helt och hållet efter detta, säger doktorn alvarligt

- vänta nu OM!, skriker lukas

- ja hon var allvarligt skadad och hon har förlorat mycket blod. Vi har gjort vårt bästa men nu är det upp till Anjelica om hon vill leva eller inte. Mer kan vi inte göra, och när det är sagt så öppnas och stängds en dörr så jag gissar på att doktorn har lämnat rummet.

- hur kan jag ha missat detta, säger pappa med en bruten röst

- du var inte den ända, det var ju bara kalle som gett anje något intresse. Alla vi andra har varit så gott som blinda, gråter stella

Det blev tyst. Då och då hörs snyftningar, men ingen säger något.

Efter ett få tal minuter händer de som inte fick hända. Ett pip hörs och jag får svårt att andas, sen dras jag ner i det jävla mörkret igen.

---

sorry för den dåliga uppdateringen för min del, jag har bara inte orkat :(

-she bleeds to death
-she's doing what?, frågar tjejen
- the wound in the stomach, she loses blood and is quickly,
we must run, do you carry her back justin?
-yes of course, she weighs nothing
-I know, I'm trying to get her to eat but she just keeps getting worse
and worse. I thought she was healthy but a couple of months ago I noticed how little she ate each day and how narrow and so she has been but it just gets worse and worse. she will end up in hospital soon, säger jag ledsamt

Vi börjar  springa och snart är vi framme vid ambulansen, när vi kommer dit har Anje ingen puls och hon andas inte.
vad fan ska jag ta mig till om hon inte överlever detta?

---

De fick liv i henne efter några få minuter, men läger var kritiskt. Eftersom hon legat där i skogen ett par timmar så var hon nerkyld och såret var otroligt smutsigt.

jag stod och såg ambulansen åka iväg.

- va fan är det du har gjort?, skrek jag på Emil

- det är la inte mitt fel att hon är skadad eller?, frågade han lika argt tillbaka

- du kallade henne fan hora Emil, och du vet att hon tar åt sig allt negativt man säger till henne!, skriker jag och börjar att gå mot honom. Men innan jag hunnit fram till Emil så ställde sig justin sig mellan oss.

-what the hell are you doing?, skriker justin

-he called Anje a whore and that is why she is where she is now, fräser jag

 -but you can beat him later, we have to go to the hospital, she needs us now, so now you two sit in two diffrent cars and drive, säger justin argt vad är det med honom han har känt henne i typ en dag?

 -mm, mumlar Emil och så springer jag, ryan, chaz och justin hem till oss och tar min bil medan de andra åker med Emils mamma till sjukhuset.

 

ANJELICAS PERSPEKTIV

Jag skriker på Emil sen blir allt mörkt, sen så står jag där. Bredvid min kropp bredvid alla. Jag ser förskräcklig ut. Jag trodde aldrig att det skulle gå så här, att jag skulle dö alldeles blodig, smutsig och i armarna på min stora idol. Jag står där bredvid och ser ambulans männen som försöker få liv i mig men det är för sent jag är död. sen dras jag ner i ett sorts mörker. Det känns som att jag drunknar, att jag faller längre och längre ner i ett svart kallt hav. Jag slutar aldrig falla, jag kommer bara längre och längre ner i mörkret.

Jag är död, NEEEEJ fan att jag är död  nu. Jag har precis fått ordning på mitt liv aldrig att jag ska släppa det nu.
Så jag började försöka ta mig upp ur det svarta hålet. Och jag lyckades nästan men jag hittade inte min kropp jag kan inte röra mig. Jag hörde läkarna prata, jag kunde höra, det var va en bra sak eller ?

Jag hade varit borta i en dag, och läget var kritiskt säger dom. jag satt eller nej jag låg mer och väntade på att någon intressant skulle komma in och prata med mig, men jag skulle fan inte väntat på honom.

- anje snälla förlåt mig,  jag menade det inte. Jag blev bara så arg och jag blev blind för en stund när jag tänkte på alla rykten. Jag vet att det inte är du. Jag vet inte om du hör mig men jag vill bara säga att jag älskar dig, fast du kanske inte älskar mig tillbaka längre.

Jag ville gråta, jag ville säga att jag fortfarande älskade honom. Men det jag mest ville var att vakna upp och kunna säga att allt var bra och att allt kommer bli som innan. Men allt förgäves, jag klarade inte ens av att röra på mina tår.

Jag väntar i vad som känns som en evighet, sen öppnades en dörr.

 -how is it whit her?, hör jag en röst säga. Ryan ?

 -the situation is stable but the wound was very deep in the stomach, so she may not reset her self completely, säger emil ledsamt

 -okay but we could talk to her a little?, frågar Caitlin

 -mm, mumlar Emil och sen hör jag dörren stängas

-is it just me who is tormented when you see her lying there?, frågar Chaz

-are you stupid or what? I love her already and I've only known her for a day!, svarar Caitlin med bruten röst

-Think  if she'll die, then I damn cry until I die, säger Ryan och jag hör att han har gråtit

-she will not die, she is strong, försäkrar justin, det är bra att han tror på mig när jag knappt gör det

-Anjelica though you might not hear me, I just want you to know that I love you already and you are probably the best GIRLfriend I ever had. Please Anje I have known you in a day and you are already loved like a sister to me, and if you die you will leave the course with me here by myself whit the stupidos, säger Caitlin och skrattar lite åt hennes dåliga skämt, hade jag kunnat röra mig eller något sådant så hade jag skrattat jag med.

-Caitlin, it's probably not the time to joke, säger Christian. Alla var här, alltså, varför är dom här när de bara har ett få tal veckor här I Sverige? De kan ju besöka massa saker, istället sitter de här och plågar sig själva med att sitta här hos mig. Vad är detta för människor? De måste verkligen tycka om mig, eftersom de slösar bort all sin tid på mig. och jag kanske inte ens vaknar upp igen.

- she would laugh at it. you may not have noticed it but I noticed anyway because she has the same boring humor me, yes she had laughed I know that!, försvarar caitlin sig
-okay but if it is so that she wakes up, I think she will wake up a little nicer place, so someone who comes with me and shop?, frågar justin

-I will break down if I stey a long time so I go along!, säger Chris
-survive this please anje, I know you can do it so please come back to us, säger chaz. Alla går ut med innan så smeker någon min kind.

---

- men ta de lugnt jag är inte redo bara att inse
- jag slår vad om att du ligger med massa andra, din jäkla hora tror du inte att jag har hört alla rykten?
Vah tror du att jag är dum eller?!?, skriker han på mig
- vaah?, säger jag och är lite rädd för att han ska slå mig
- jag har pratat med andra på skolan och jag vet att du ligger med alla du ser så varför inte mig din hora?!, skriker han och där får jag nog så jag springer ner för trappan tar mina skor öppnar dörren och börjar att springa hem. men efter halva väger kommer jag på att jag inte kan gå hem de kommer börja att ställa massa frågor så jag ändrar riktning, jag började att springa till min skog…

                           

---

En gång när de på skolan gått på mig och sagt massa saker och slagit mig så grät jag så mycket att jag knappt kunde se någonting. Jag ville inte gå hem och visa mig när jag var så ledsen så jag sprang in i skogen som jag alltid brukar gå förbi när jag gick hem . Jag hittade världens finaste plats där inne.
Det var en glänta, en stor äng med hundratals blommor av olika sorter.

Sedan den dagen har jag alltid gått dit när jag varit ledsen. Det tar ett tag att komma till ängen, men det var värt att gå den biten. Efter ett tag så kom jag fram. Det såg precis ut som jag minns det, jag har inte varit här på kanske ett år, men det var lika finna som för 5 år sen när jag hittade det. jag lägger mig ner på marken och tittar upp på himlen, det hade hunnit bli mörkt så man såg alla stjärnorna. Det var så vackert, helt stjärnklart.

”helvete, jag glömde både min longboard och min väska hos Emil. Dom kommer jag aldrig få tillbaka nu, fan att alla ska skapa massa rykten om mig, nu har jag förlorat min kille min mobil och min longboard” tänker jag.

Det börjar att bli kallt men jag orkar fan inte på tillbaka än, så jag låg där i någon timma till sen började jag att gå hem. Men det var kolsvart så jag såg inte ens min egen hand om som jag satte trevande på träden framför mig så att jag inte skulle gå rätt in i dom.
Sen hände det, jag snubblade på en sten eller något och föll.
Och min underbara tur så vad det ju en liten eller nej inte liten utan ganska stor backe där som jag rullade ner för.
Jag slog emot ett träd när jag kommit ner, jag hade rullat i en sådan fart så slaget från trädet gjorde så att jag tappade andan, och min mage värkte som in i helvete. Jag försöker ställa mig upp men jag föll bara ner i en hög igen. Min mage värkte något fruktansvärt efter att jag slagit i trädet. Mina knän, arm bågar och min panna svider som in i helvete så jag har nog skrapat upp dom ganska ordentligt. Och eftersom jag inte kunde ställa mig upp så låg jag där och efter ett tag, så somnade jag, mitt ute i skogen vilse på grund av mörkret och ingen viste att jag var här.

CARS PERSPEKTIV.

Klockan är 2 på natten och Anje har fortfarande inte kommit hem än och jag har typ ringt 20 gånger men hon svarar inte, inte ens ett ynka sms har hon skickat. Det var väldigt olikt henne.
Nej fan jag går ut och letar efter henne. Jag skriver en lapp som jag lägger i hallen sen går jag ut.
Jag börjar gå ner till stranden eftersom hon brukar vara där när hon varit borta lite för länge. När jag kommit ner dit så är det typ inga där, Bara några stycken runt en brasa. jag går fram och ser om de har sätt henne.

- hej, jag undrar bara om ni har sätt en tjej typ 155 lång isblå ögon och brunt lokigt hår?

- Eeeh?, säger alla

- Jaha engelska have you seen a girl type 155 cm tall, ice blue eyes and brown hair

- uh yes we have, we were with her before but she went for seven hours late or something

- whats her name?

- Anjelica

- okay I am her brother car and she is gone can you help me look

- okay I'm Ryan, her cousin, but last time we saw her she was on the way to her boyfriend Emil, so we can start to look there

- okay, vi började att gå mot emils hus. När vi kommit dit så gick jag fram och knackade på dörren. Emils mamma öppnade

- hej jag undrar om anje är här

- nej hon och emil bråkade för några timmar sen och efter det har jag inte sätt henne.

- Okej för hon är borta och hon svarar inte på mobilen eller något.

- Nej jag vet hon glömde den och sin väska här förut, säger Emil som står i trappan

- Men vi måste ju hjälpa till med att leta, säger hans mamma oroligt och sätter på sig skor och går ut med Emil hackihäll. Efter några timmar till så började det att ljusna och nu letade nästan alla jag kände efter henne.
Va fan kan hon vara?
Sen kom jag på det, skogen. Fan att jag måste vara så korkad när hon är borta ,hon springer ju alltid dit när hon är ledsen.

Jag började springa till skogen med hennes kusin och hans kompisar och emil hackihäll. När jag är på väg till ängen ser jag henne, hon ligger nedan för backen. jag springer dit och faller ner på knä. Det var en förskräcklig syn. Hon var alldeles blodig. Hon hade skrapat upp knän, armbågar och pannan. Hon har troligtvis ramlat och rullat ner för backen. Jag lyfter upp henne som en bäbis och hon stönar.

- oh herri gud anje du lever, skriker jag

- snälla.. lägg mig..ner igen, flåsar hon jag lägger ner henne förskräckt och tittar på henne.

- vad har hänt?, frågar jag

- jag slog i trädet när jag rullat ner, men mage värker något så fruktansvärt, viskar hon när jga tittar på hennes mage flämtar jag till och hamnar nästan i chock. En pinne, en gren från trädet satt fast i magen. Jag ville inte oroa henne för mycket. Nu hade de andra hunnit ifatt mig och allas ansikten gick över från oro till lättnad till förskräckelse på bara några sekunder.

- någon måste ringa till en ambulans, viskar jag till de andra medan jag tittar in i anjes ögon jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken och när anje såg att jag var nära på att gråta viskar hon.

- Är det så illa?

- Ja, viskar jag tillbaka och pussar henne på pannan där det inte är upp skrapat. efter ett tag så kommer emil.

- ambulansen är här nu men det är för trångt för att de ska kunna ta in en bår så någon måste bära henne.

- Neeej, skriker anje alla tittar förskräkt på henne

- Jag klarar inte av att bli buren, viskar hon, det gör för ont.
jag förklarar vad det är hon har sagt till ryan och dom.

Justin kommer fram.

---

DO DO DO....... ja lite kommentarer så kommer fortsättningen upp ;) <3 // josefine <3

- haha okay but you I have to go my boyfriend, he thougt that I was with another guy and that I was unfaithful when he called so I have to talk to him but we'll see la again soon, I hope, when you go back to usa again?, frågade jag medan jag plockade ihop mina grejer
-we go in three weeks so we can be much more, I hope, ler hon

- okay bye, säger jag och kramar henne efter det så börjar jag att gå till backa till mitt hus, efter en bit kommer asfalt så jag tog min longboard och började att rulla iväg.

---

JUSTINS PERSPEKTIV

 På väg till kiosken sa Ryan.

- what do you think about Anjelica then?
 
- she is totally hot!, säger Christian

 - mhmh man you are unlucky you related to her, skrattar Chaz

  -GYES you can not flirt with her or anything like that, she will not be one of those who are on the list your old ex, ESPECIALLY NOT YOU JUSTIN!, säger Ryan argt

   -huh why not me?, Christian och Chaz börjar skratta åt min kommentar

   -Justin seriously, should I really say the names of all your ex? No, by the way, I'm not going to do what they are to many. only to realize Justin you're a heartbreaker, and I will not let Anje be one of them on your broken-heart list, only to realize that she is off-limits, säger ryan argt och ger mig en arg blik.

 När vi hade ätit upp våra glassar så börjar vi gå till tjejerna igen. Men när vi kommit ditt så är det bara Caitlin som är kvar och Anjelicas saker är borta.

-where are Anje?, frågade Chaz

-Her boyfriend was a little mad at her because she left him for us so she went home to talk to him, but we're going to be here in a couple of weeks so we will of course see her again, svarar Caitlin

-okay, but Caitlin what you think of Anje then?, frågar jag

-I think she's wonderful What do you mean then?, svarar hon
uh ......, säger jag Chaz och Christian, och kliar oss I nacken

-OMG, she may not join the club "Christian, Chaz and Justin ex´s" Never, especially not you justin!, skriker hon när hon fattar att vi tycker att hon är snygg och så.

-haha that's what I said too, skrattar Ryan
 what do you have against me? I have not broken so many hearts so that you can say "especially not you justin", säger jag lite ledsamt

-Sorry justin, and she may not be one of them!, säger caitlin och så börjar vi prata om annat, men mina tankar var någon annan stans. Dom var hos en helt underbar person ,de var hos anjelica.

ANJELICAS PERSPEKTIV

 Hur fan kommer jag kunna förklara för honom att min mamma är död?

Han tror ju att Karin är min mamma, jag visste att det var en dålig ide att inte berätta om mitt splittrade liv. Jag har inte berättat för honom om mobbningen, min försvunna mamma eller att jag inte har några syskon. FAN vad ska jag säga till honom. Det var det jag tänkte när jag var på väg upp för uppfarten till hans hus.

Jag knackade lite lätt på dörren och några sekunder hörde jag steg i hallen.

- Heej gumman, det var ett tag sen. Emil är på sitt rum det är bara att gå upp, men han är lite tjurig bara så du vet, säger maria Emils mamma

- heej, ja det var ett tagsen, haha ja jag vet det är nog mig han är lite sur på, det är därför jag är här, sa jag och började att gå upp för trappan.

 Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren.

Emil stirrar på mig från sin säng, han sa inget bara stirrade på mig.

- så du kommer för att göra slut med mig, bara sådär tack, säger han och ser ledsen ut

- nej Emil jag är här för att förklara vad det var jag gjort fört och varför jag inte kunde prata med dig.

- mm visst vi säger så.

- ja jag var på stranden med Caitlin, Chaz, Christian, Ryan och justin

- och du låg med de alla eller hur, mig säger du nej till men 4 killar och en tjej säger du så klart ja till, säger han surt

- Emil Ryan är min kusin på min mammas sida och de andra är hans kompisar, börjar jag och berättar hela min livs historia. Han bara satt och glodde på mig när jag var klar.

- då fattar jag varför du bodde hos din pappa i tre månader, men älskling varför har du inte sagt något, jag hade följt med till begravningen om du velat, säger han och kramar mig

- men jag ville inte att du skulle veta vilket fiasko jag är, säger jag och tittar ner på mina fötter

-älskling du är perfekt, säger han och kysser mig efter ett tag går kyssarna över till hångel och nu låg vi ner i hans säng. Han började att försöka ta av min tröja och där tog det stop för mig jag jag är inte redo än så jag puttade bort honom lite lätt.

- jag är inte redo än

- varför jag har väntat i flera månader nu

- men ta de lugnt jag är inte redo bara att inse

- jag slår vad om att du ligger med massa andra, din jäkla hora tror du inte att jag har hört alla rykten? Vah tror du att jag är dum eller?!?, skriker han på mig

- vaah?, säger jag och är lite rädd för att han ska slå mig

- jag har pratat med andra på skolan och jag vet att du ligger med alla du ser så varför inte mig din hora?!, skriker han och där fär jag nog så jag springer ner för trappan tar mina skor öppnar dörren och börjar att springa hem. men efter halva väger kommer jag på att jag inte kan gå hem de kommer börja att ställa massa frågor så jag ändrar riktning, jag började att springa till min skog…

---

Sorgligt jao, så nu ska jag sova helt slut efter helgen, Puzz på er underbara läsare <3
kommentera vad ni tycker om novellen hittils :)

love josefine ♥

-I'm sad but there is nothing that I shows, but I have cried over that and I am probably would not exist now if I had no car but I will survive it´s in the past, it´s nothing to be sad about now

- well im happy that you are here anyways, säger Ryan och kramar mig

- haha I am that to, but now I have talk for like forever, so tell me how you have lived and how you live now, and stuff that I don´t know, ler jag

---

De berättar massa saker om sig själva och jag satt och lyssnade med största intresse.

Efter ett tag så ringde min mobil. ”älskling” lyste hela skärmen.

- im sorry but i have to take this, säger jag och gick en liten bit bort från där vi satt.

- heej älskling, svarar jag

- heej sexsy, hälsar min pojkvän emil

- så vad det något viktigt du vill eller?

- vadå behöver jag en orsak för att ringa till min underbara flickvän?, skrattar Emil

- haha nej men asså jag är lite upp tagen, så kan jag ringa dig sen istället?

- okej? Du är aldrig för upptagen för att prata med mig, det säger du ju jätte ofta, säger han lite ledsamt

- men du jag kan inte berätta nu men om ett tag kanske, säger jag och börjar att gå tillbacka till de andra.

 - är det en annan kille du är med?

- haha nej du är den ända för mig, det vet du väll ?

- mm visst vi säger så. ”klick”
 Okej lite omoget att bara klicka mig men jag får prata med honom senare.`

-so who was it who called?, frågade Ryan

-it was my boyfriend

-okay what's his name ? frågar Caitlin helt hypert

-haha his name is Emil

- oh, is he hot ?  

-Caitlin!, klagar alla killarna

 -what I have to know

-haha yes, I think he looks good anyway, skrattar jag

-okay but how long have you been together then?, frågar hon jätte intresserat

- guys, let's go or I can not listen to this, säger Christian

- haha yeah, we'll buy ice cream?, föreslå Justin

- yes!, skriker chaz

-but Chaz your pig, we know you want ice cream you always want ice cream so I asked the other, skrattar Justin

- hahaha what you are mean, skrattar jag

- Oh I'm used sweetie, säger Chaz och blinkar med ena ögat

- haha yes but darling I do not want you to be sad, säger jag och spelar med med det där låssas förhållande pratet

- haha Nah it's okay but thanks to you care honey, säger han och ger mig en släng puss

- haha, säger jag och “tar” emot den de andra killarna och Caitlin bara skrattar men jag och Chaz rycker bara på axlarna som att det inte var en så stor grej.

- but how long have you been together?, frågar hon när killarna har gått

- I think we have been together for 4 months in three days, ler jag

- oh how wonderful I also want a boyfriend, säger hon och ser lite ledsen ut

 - haha but you are so sweet and lovely must have some guys running after you, säger jag och hon fnissar lite

- haha Nah

- haha okay but you I have to go my boyfriend, he thougt that I was with another guy and that I was unfaithful when he called so I have to talk to him but we'll see la again soon, I hope, when you go back to usa again?, frågade jag medan jag plockade ihop mina grejer

-we go in three weeks so we can be much more, I hope, ler hon

- okay bye, säger jag och kramar henne efter det så börjar jag att gå till backa till mitt hus, efter en bit kommer asfalt så jag tog min longboard och började att rulla iväg.

---

Ja jag åker bort idag till billdal och jag kommer hem på söndag och jag kommer troligen inte ha tilgång till en dator så det kan ta ett tag tills ett till inlägg kommer upp på denna novellen // josefine <3

jag såg att det var många som hade skrivit ungefär samma sak men ah det var ju sant!

 Jag lyssnade på fler covers av den mystiska tjejen, hon va ju fan grym, synd att man inte får se hur hon ser ut.

Efter några timmar så fick jag ett sms.

---

” I never answered to your question before, sure, i can come to the beach tomorrow, which beach and what time? And it is okay for the others?:/ xx anje”

“hey think it would be really fun if you came tomorrow, and you know the one is 20 minutes from downtown and 12 maybe? Is it okay for you?:) xx justin”

“ yes ofc, i´ll be there :D xx anje”

“ so, what are you doing? :D xx justin”

“I watch a movie, what do you do?:D xx anje”

“Nah I watch some videos on youtube only, it was a girl who was cruel to sing but you did not see her face, a pity she could be signed:) xx justin

“okay, thats nice :D xx anje

“haha yep, what movie are you looking at then?:D xx justin

“spiderman, don't tease me but it's kind of my favorite movies, it's so funny:P hihi xx anje”

"Yup, it's a very funny movie;) xx justin"

"Yup, but justin I've lost my phone charger and my cell phone dies soon because it has no bateria so I have to look for it so we can´t text: (xx anje"

"okay: (xx justin"

"But if I can find it quickly, so maybe I can call it after:) xx anje"

"Then I hope you find it soon then:) haha xx justin"

Jag hoppas att hon hittar laddaren snart!

ANJELICAS PERSPEKTIV

Jag tittade runt i mitt rum, jag har varit stökigare än vanligt. Man såg bokstavligen inte mitt golv. Så jag bestämde mig för att göra något jag bara gör typ en gång vart 10 år, jag bestämde mig för att…STÄDA.

Jag satte på låten the Ready set- young forever och började att städa.

Jag började med att ta upp allt från golvet och lägga det där de skulle vara. Sen så dammsög, dammtorka och svabbade jag golvet det tog mig tre timmar sen hittade jag min laddare den satt i eluttaget, såklart att den gjorde det, jag som letat efter den.

När jag tittade på klockan såg jag att den var 3 så jag skippade att ringa till justin och gick och la mig istället.

Nästa morgon vaknar jag av att någon ropar hej då och smäller igen utterdörren.

När jag såg var klockan var så slänger jag mig upp ur sängen, klockan var 11.45. jag skulle möta justin och de andra på stranden om 15 minuter, FAN.

                      



Jag springer till duschen och duschade, sen slängde jag på mig smink och kläder. Det fick bli ett par shorts och en mag tröja, jag satte på mig min bikini under de andra kläderna. Jag han inte fixa mitt hår så det fick bli själv lockar. Jag tog min handduk bikinin hade jag ju redan på mig under så jag tog handduken, min mobil och min väska och sprang till garaget.

Klockan var 12.15 jag tog min longboard och började at rulla mot stranden. Hoppas att dom inte har gått än.

När jag kommit till stranden så ser jag en kille sitta lite längre fram som liknade den justin jag mött igår så jag sprang dit och hoppades på att det är han

- I'm sorry I'm late, I overslept, woke up for 30 minutes ago, beklagade jag mig

- but it does not matter you're here now anyway, svarade justin och log

-yep, nu såg jag att det var justin bieber jag pratade med, jag visste la att jag kände igen honom där på begravningen från någon stans, jag kom på mig själv med att stirra på honom så jag tittade bort

- Well, I didn´t introduced myself the last time we met, my name is Justin, justin bieber, presenterade sig justin

-haha yes I know, I'm not completely retarded, skrockar jag

-haha, well I could not know that , skrattar han

-anjelica! , skriker ryan som varit nere i vattnet undertiden

-hey ryan, hälsar jag

 -heey  I didn´t think you would come, säger han när han kramat mig

- What!? do you mean I would miss getting to know my cousin and company haha no way, skrattar jag efter kramen.

Vi tre satt och pratade lite sen kommer också Chaz, Caitlin och Christian och hälsar så jag lär känna dom lite också.

-but can´t you tell us about yourself?

-mhm, okay my name is Anjelica Emelie Niklasson and I am 16 years old, but you probebly already know that. I have four siblings or no, I have one half-sibling and the other is my little brother's half-siblings so yep, but I call them my brothers and sisters anyway. But anyways I love to dance and sing, and yes it was probably all I would think haha.

- okay but how has your life bin all this years?, fråga Caitlin

- eh you don´t want to hear, säger jag lite ledsamt

- yes we do, right gyes, sager ryan och ser lite orolig ut

- eh okay, I haven’t had the happiest childhood,   I was bullied at lot of years beacause i had anorexia, and then I was of course bullied because I was bullied, you know what I mean?. anyway dad found a new girl when I was two years, she had three children since previous relationship. and after a few years they got my little brother, and he became the family's baby so they forgot about me a couple of years. no one knew that I was bullied or so and they gave me no more interest to know that I had anorexia. but then as I told my big brother Carl or car that I call him and I know that it means car in English but I have called him the lot of years so I can not stop calling him that, säger jag och skrattar men det gör inte dom andra de ser helt förskräkta ut, anyway, he was of course very sad and worried that I was so "sick" or whatever you call it, so he helped me get well, he's my best friend, though he is my brother, after that my dad and Karin separating (?), so me and my dad moved out and I am did not see any of my siblings for three months and now I have been on my mother's funeral, fortsätter jag och alla såg jätte ledsna ut och jag svär att jag såg en tår på Chaz kind. De satt där helt chockade och ledsna så jag börjar skratta så mycket att jag får ont i magen.

- hey gyes, im fine it´s in the past, it´s nothing to be sad about, säger jag och ler

- but it is terrible, how can you not be sad?

-I'm sad but there is nothing that I shows, but I have cried over that and I am probably would not exist now if I had no car but I will survive it´s in the past, it´s nothing to be sad about now

- well im happy that you are here anyways, säger Ryan och kramar mig

- haha I am that to, but now I have talk for like forever, so tell me how you have lived and how you live now, and stuff that I don´t know, ler jag

-          men var kan den vara då

-          do you loking for this?, sa den nya killen och höll fram min gamla sony erikson

-          oh yes, thank you, sa jag och tog emot min tegelsten som jag kallar den

-          well my name is justin and you?

-          Thats a good cuestion, it was nice to se you justin but i hav to go now, sa jag och började gå mot bilen leendes

-          But can i get your number atlest

-          Okay **** ******, bye justin

-          Bye ........?

-    Anjelica, sa jag innan jag rundade hörnet på kyrkan och satte min i bilen, jag känner igen honom från någonstans men med kepsen, luvan och sol glasögonen va det lite svårt att få en bra ”bild” eller vad man ska kalla det, men han kanske smsar. jag hoppas att han smsar, han var ju riktigt snygg jö ;)

---

JUSTINS PERSPEKTIV

Oh herre gud va vacker hon var. Fast hon såg alldeles deppig och så ut så lyste hon liksom upp platsen omkring henne. Nej jag måste ha fått solsting eller något jag tror att jag är kär, och jag tror inte ens på kärlek vid första ögon kastet. Men hon va speciell på ett bra och underbart sätt, hon ska bli min! never say never. Hon ska bli min så sant som mitt namn är Justin bieber!

ANJELICAS PERSPEKTIV

När jag satt i bilen med Car så började min mobil vibrera, alltså fick jag ett sms, undra vem det är ifrån.

”Anjelica thats a verry besutiful name! / Justin”

“ Are you flirting, whit a text?/anje”

“well that was not flirting, but if you wonna meet sometime i can show you how i flirt;)/Justin”

“ eh no thanx im fine;)/anje”

“please! Me and my friends are gonna go to the beach tomorrow do you wonna come whit?:D/Justin”

“you mean ryan and co?/ anje”

“ yes, how did you know?/Justin”

“ i saw you whit ryan before:) / anje”

“ how do u know Ryan?/Justin”

“ im hes cusin, didint he tell you, im emelies daughter/ anje”

“ okay, sorry for your lost!:( / Justin”¨

“ its ok, i never knew her, but that´s another story i can tell you some othertime, but i hav to go now gonna eat whit my bro/ anje

-          vem är det du har smsat med nu de senaste 20 minuterna? Du har smilat jätte mycket, sa Car när vi kommit in på paprika

-          haha bara en kille som jag träffade förut, han flirtar jätte mycket as roligt, haha

-          okej, men ska du ha det vanliga?

-         Ja klart


Efter att vi ätit så åkte vi hem, jag bytte om till min one piece och satt en vid datorn. Jag laddade upp en till cover på youtube.  Justin biebers låt love me, och jag fick massa fina kommentarer efter typ 10 minuter.

JUSTINS PERSPEKTIV

Jag kollade Youtube som jag brukade göra på kvällarna, jag hittade massa som kunde sjunga as bra men ingen stog liksom ut i mängden, tills jag hittade en video där det var en som sjöng min låt Love me, hon hade ingen bild på sig själv, men gud vad jag gillade den sångrösten asså.

Jag var tvungen att skriva en kommentar

”omg your are an amasing singer, but when are we gonna to se your face?”

jag såg att det var många som hade skrivit ungefär samma sak men ah det var ju sant!

Jag lyssnade på fler covers av den mystiska tjejen, hon va ju fan grym, synd att man inte får se hur hon ser ut.

Efter några timmar så fick jag ett sms...

Och mamma har dött. Min riktiga mamma. I testamentet stod det att allt hon ägde gick till mig. så jag är rik men det hade jag ju inte tänkt att berätta för någon.

Men nu är det dags för begravning, jag ska träffa massa släktingar som jag troligen inte kommer träffa någon gång mer i mitt liv utom denna dagen.

Så fel jag hade.

---

Jag la ifrån mig min dagbok jag haft i alla år och kollade mig i spegeln.

Jag hade en fin svart klänning och jag hade mina naturliga lockar.

Jag gick ner till Car som skulle med mig till kyrkan, jag behövde ju någon med mig jag kunde ju inte gå ensam!

När vi kommit ditt var det en halv timma kvar tills det började så jag gick och satte mig på en bänk medan Car gick på toa.

-     hello, en kille i kostym satte sig bredvid mig på bänken

-     hii, sa jag min mamma var typ halv engelsk så det var många här idag som pratade engelska

-     how did you know emelie ?

-     ehm im her dother......

-     omg are you Anjelica?

-     Haha yes i am hom did you know my name?

-     Your my kusin, she talkt about you alot when she lived

-     Okay, sa jag väldigt ledsamt

-     Hey dont be sad she probebly gonna hont you if you are sad, sa han och jag skrattade lite

-     Whell im Ryan, Ryan butler and its realy fun to meet you after all this years, but i have to go now my friend crys now, she and your mom were like best friends so i hav to comfort her, but well i hop we will se eatsh other more after this, sa han och jag log

-     I hope that to.

-     Så vem var det?, frågade Car

-     Det var min kusin ryan

-     Okej trevligt men ska vi gå in det börjar om 10 minuter

-     Okej, sa jag och vi gick in

Det var plågsamt alla satt och grät och efter när vissa var på väg hem gick alla fram till mig och mojade sig, seriöst min mamma har dött låt mig vara!

Men en efter en gick de.

När alla hade gått gick jag till bilen och hämtade en orange ros, det var både min och min mammas favorit blomma så jag tyckte att hon skulle ha en vid sin grav.

Jag satt där i kanske 10 minuter sen kom ryan och tre personer till.

-     hi anjelica i talkt to my friend about you and they just loved to meet you so yah, this is caitlin, chaz and christian.

-     Hi gays, nice to meet ya´ll

-     Well we are just gonna go to mc donalds, do you wonna come whit?

-     eh no thanks, my brother are here to and we are gonna go to eat som were, but maby some other time

-     Okay,but here my number, if you wonna do something sometime just call ore text, okey?

-     Okay thanks, and it was nice to meet you all, i hope we will se eatch other some more , soon, log jag och började att gå mot Car

-     Jaha ska vi dra till paprika som vanligt eller?

-     Haha dum fråga, sa jag och skattade

-     Okay men kommer du då jag blir ju gammal här

-     Men herre gud tat lugnt, sa jag och började leta efter in mobil men jag hittade inte den så kom jag på.

-     Fuck, jag glömde min mobil vid graven jag springer och hämtar den kan du köra till framsidan så möts vi där?

-     Ah visst ses snart anje

Jag sprang till graven, ryan och de stod kvar men nu var det en till kille där med en svart keps, jag gick till stället där jag suttit och hittade inte min mobil

-     men var kan den vara då

-     do you loking for this?, sa den nya killen och höll fram min gamla sony erikson

-     oh yes, thank you, sa jag och tog emot min tegelsten som jag kallar den

-     well my name is justin and you?

-     Thats a good cuestion, sa jag och började gå mot bilen leendes

-     But can i get your number atlest

-     Okay **** ******, bye justin

-     Bye ........?

-    Anjelica, sa jag innan jag rundade hörnet på kyrkan och satte min i bilen, jag känner igen honom från någonstans men med kepsen, luvan och solglasögonen va det lite svårt att få en bra ”bild” eller vad man ska kalla det så ja, men han kanske smsar hoppas det, han va ju söt.

Denna novellen handlar om Emelie anjelica Niklasson. hon är 17 år och bor med sin pappa i en 5a lite utanför centrum.
hennes mamma lämnade henne och Anjelicas pappa när hon föts, så nu efter några år så har hennes pappa gift sig och skilt sig med en kvinna vid namn karin.
fast karin inte är Anjelicas riktiga mamma så har dom en mor och dotter relation. Anjelica har tre äldre plast syskon och en lille bror.

Hon har haft ett par jobbiga år på sistone och när hon äntligen mår bra och så, får hon ett brev där det står att hon får allt hennes döda mamma ägt, så hennes liv får en helt om vändning. hon träffar massa släktingar hon inte viste att hon hade och hon får hennes mammas förmögenhet.

Hon är en glad posetiv person fast alla mot gångar. Hon älskar musik och är väldigt begåvad, enligt andra, men hon tycker själv inte att hon är så värst bra.
Hennes passioner är dans, sång, och att skriva låtar, alltså musik med andra ord.
ni kommer få läsa om hennes liv, men ni komkmmer få veta saker från hennes förflutna också.
ni kommer snabbt lista ut hur hennes liv ser ut men jag kommer inte berätta hur...... ;)

---

Så låter det som en bra novell eller? ah del ett kommer la kanske imorgon på morgonen eller på söndag kväll, ska bort imorgon så ja, men komentera gärna :D

 7/4-2005

 

kära dagbok.

 

Igår kväll grät jag min till sömns igen, det var tredje gången denna veckan. Jag är så lik henne. Brunt långt hår,  is blåa ögon, liten näsa och likadant leende.

Jag har ett håll inom mig, ett håll som ska föreställa saknaden från min mamma.

Nu är det 11  år sen hon stack.

Att en mamma kan hata ens barn så mycket att man lämnar mannen hon älskar för att han vill ha kvar det ”mirakel” som han kallar mig. Jag försöker att inte tänka på det men varje gång jag ser mig själv i spegeln så är det som att jag får ett slag i magen, jag vill hata henne men jag kan inte det jag älskar henne ändå fast hon lämnade mig. jag är så lik henne, fast det finns en skillnad. Hon var vacker det kommer jag aldrig bli.

Men det är ju otroligt bra att pappa har karin sen 8 år tillbaka, jag kan se att hon gör honom lycklig.

Jag är lycklig här i min nya familj jag har tre bröder och en syster....

---

så det var min nya novell, eller ah spoilern på den, men vad tycker ni? jag vet att den inte är så bra än så länge men ni kommer få veta lite mer om novellen om ett par dagar kanske eller till och med kanske ikväll om jag inte har något att göra ;) men det kommer komma ett informations inlägg till novellen snart så ni får veta lite mer och så :)
Kommentera gärna.

peace out, josefine <3