im back bitches :*
dålig uppdatering
ska nog sluta
Ja har inga ideer och ja orkar bara inte, men ni får ha det bra :p
//josefine
what´s up ? ;)
vi behöver en lila ballong, helium, och en massa beliebers :D
HEEJ BELIEBERS <33
nu är det så att en belieber har kommit på världens bästa ide hur vi ska hylla justins födelsedag :)
det är supper lätt ! om man är en äkta belieber så gör man detta för justin ;)
allt man behöver ja det står ju på rubriken, du behöver bara en, <---helium fylld ballong som är lila helst justin lila,
ni fattar vad jag menar men justin lila hoppas jag ;),<--och så många beliebers som ni kan hitta,
allt ni behöver göra är att släppa ballongerna 12:56 den 1 mars;)
tänk på att samlas på en öppen plats med annat folk som kan se ;) sen är det ju ett plus om ni filma och lägger ut på youtube, eller twittrar den eller både och, för då finns det ju en chans att justin ser den ;) och om ni bor i göteborg så kan vi ju kanske samlas alla dina belieber kompisar med mina och så släpper vi alla tillsammans :)
gör detta för justin nu <3
#SWAG #DOITFORJUSTIN ;)
// josefine ;)
I will never stop loving you del 27


snart...
what´s up? :P
nä jag tänkte bara se om ni levde och lite sådant. jag har ju laggt upp lite inlägg nu och inte ens diana har skrivit så jag undrar om ni lever. eftersom jag inte kommer fortsätta skriva om jag inte får lite feedbak liksom ;)
tänkte bara berätta det, sen så om ni missat det så ligger del 16 på e.d.a.h.e några inlägg längre ner :)
// josefine :)
glömde...
E.D.A.H.E DEL 16, LITE MYCKET SOCKER
Jag traskade hem. Väl hemma så tog jag min väska kastade ner min plånbok och la försiktigt i min dator.
När det var klart kastade jag väskan upp på ruggen, gick ut till garaget och tog min long board och åkte ner till karen´s cafe. Där jag spenderar mycket fritid på varje sommar.
Vägen dit Var så fin. Jag åkte förbi alla små cafen och affärer innan jag kommer fram, affär ägarna vinkar glatt i fönsterna, ja som sagt jag åker här ofta.
Det mysiga lätet av klockan som ringer när man öppnar dörren, gav mig en sådan värme, säkerhet, och glädje, jag hade inte varit här på sedan jag fick veta att mamma dött.
Jag satte mig på det vanliga bordet längst in i cafet och tog upp datorn.
Videon på när jag sjöng var redan uppe på youtube. Robin, jo Robin hade lagt upp den -.-
Men jag tänkte ta detta som något posetivt och länkade videon på mitt konto och skrev
”here you have me, Anjelica, the face behind the voice”
Alla sa att jag var grym, söt, vacker och massor, med det var en kommentar jag blev förvånad över.
”wonderful”
Och det var Chaz som skrivit det, detta kommer jag ju få höra. Och precis då ringde min mobil.
Christian :D
Stog det på skärmen.
-explain, skriker Caitlin
-what?, jag spelade dum ^^
-you sings better than justin,säger Christian chockat, jag hör hur han stönar lite och fattar att justin slagit honom
-sorry bro but it is true, skrattar Ryan
-Angie, you're wonderful!, säger Justin lugnt sen
-Fairly hahah I know not whether I agree with that, säger jag och rodnar
-Are you kidding me or what? you're totally fucking awesome!, skriker Chaz, han har troligen ätit lite mycket socker
-is it you who wrote the song?, frågar justin
-yes, I know it is not good but I felt it was a little matching, viskar jag eftersom några på de närmaste borden börjat lyssna på vårat samtal
-Are you kidding with me, it was wonderful!, skriker Christian
-why did you never told me it was you who was the mysterious girl ?
I've commented on almost all your videos and everything! You knew that it was me., säger Justin lite sårat
-but I would not like to show that it was me, because I do not myself think that I can sing., skrattar jag
-sorry but now you know, säger jag sen
-a little late perhaps', skrattar justin
-but I was going to say to you before the guys attacked me with the video, but I was wondering when you were supposed to come here?, frågar Caitlin men en lycklig röst
-I finish course of a week or so after that I can get, svarar jag henne lika glatt
-woohoo, my girl will come home to me, tjoar Chaz
-Chaz YOU KNOW IT, tjoar jag tillbaka så att några kollar kontigt på mig. det märktes att han fått aldelles för mycket socker.
Efter det så var jag tvungen att lägga på eftersom Karen kom gåendes mot mig.
- Hej gumman, säger hon när våran kram tagit slut
- Hej karen
- Hur har du haft det? Senaste gången du var här var ju innan din mamma dog
- Ja ajg vet, men jag har det jätte bra, jag har fått 5 nya bästa kompisar, var av en av dom är min kusin, och jag har sjungt för skolan, videon är uppe på youtube vill du se?
- Dum fråga, såklart jag vill
Efter videon så applåderade hon
- Jag är så stolt över dig lillan
- ey inte lillan, vi båda skrattadeinte lillan
- Jag är lite stolt över mig också, skrattar ajg
- Vill du ha det vanliga eller?
- Ah visst, en vanilj cola och en hallon paj
- Its on the house
Tack karen, ler jag mot hennevi lever x)
det är bara så att vi går i 8an nu och det är mer läxor och skol arbete än vi trott så det blev nt så mkt bloggane eller skrivande för den delen heller.
men ni kan ju slänga in en kommentar så att vi vet att ni oxå lever ;)
men håller på att skriva del 16 blir det va, på e.d.a.h.e så ni kan ju ocksp säga vad ni tycker om novellen nu när den börjar bli lite längre, jag vill att ni säger precis hur ni tycker, allt bra och dåligt. det hade vrit jäätte gulligt om ni slängde in en kommentar.
pözz, Josefine <3

del 15: Lugnande andetag
Väl inne i matsalen var det som vanligt. Bara för att jag hade satt mig bakom en av pelarna med luvan som täckte mitt ansikte till större del.
Jag klarade mig, och nu var det musik, wooooohoooo, det är nog pågrund av musiken jag går till skolan varje dag. Jag har nämligen valt en skola där man får välja två ämnen man har varje dag. Jag valde då så klart musik och SO.
Ingen vet att jag kan sjunga, allt jag har gjort på lektionerna var att spela olika instrument. Men eftersom det bara är två veckor kvar på denna termin så var alla tvungna att ta ett instrument vi inte spelat än. Och jobbigt nog är jag dum nog att vara den sista som inte sjungt för klassen så sist av alla kommer jag få stå där framme och sjunga en låt.
Jag valde att ta en av mina egna låtar.
Jag satt och gick igenom låten tyst när Ola, min lärare, kommer fram till mig.
- Vad ska du göra idag då?
- Jag ska sjunga hade jag tänkt, en av mina egna låtar.
- Det ser jag fram emot, du har ju inte sjungt någon gång för mig innan
- Jag har inte sjungt för någon innan
- Någon gång måste bli den första
- Ah
efter en halv timma börjar det första ”framträdandet” det är en liten kille i min parallell klass. Joel tror jag att han heter. Jag spelar gitarr, riktigt skicklig var han, och jag tror att han vet med sig det själv också.
Fler visar vad dom lärt sig och sen var det jag.
- Okej, jag ska sjunga då och en egen låt, så om den är dålig klaga inte för mycket.
Jag tog ett lugnande andetag och tog de första ackorden på pianot.
(nu säger vi att det var hon som skriver alla låtar i fortsättningen fast det inte är det, och hennes röst är lik maddi janes)
( har oxå problem med datorn så kan inte lägga upp så att ni kan höra låten direkt från inlägget)
http://www.youtube.com/watch?v=Us6rn8jMybk&feature=relmfu
Reaktionerna var inte dom jag hade förväntat mig. Det blev applåder och bussvisslingar, och mer och högre än vad de få i klassen kunde göra. Musik dörren stog öppen och nästan hela skolan stog och applåderade. Detta var ju bara förnedring.
- Angie! Varför har du aldrig sagt att du har en sådan underbar röst?, frågade lovisa, en av tjejerna i klassen
- Det har jag inte häller, sa ajg och log, gick ner från scenen och avslutade lektionen med att gå ut genom dörren och applåderna hördes än. och med ett leende på låpparna lämnade jag dom bakom mig.
everyone deserves a happy ending... 14
Några dagar senare var jag utskriven från sjukhuset och allt var bra. Men idag så skulle Ryan och allesammans hem, justin skulle på något möte med scooter så de andra bestämde att dom också skulle åka hem.
- Well I will miss you, säger jag medan en tår trillar ner över min kind
- We will miss you to Angie, säger alla de andra på samma gång och ger mig en grupp kram.
- promise me that we keep in touch!, gråter Caitlin
- I promise, but you know your phone bill can be a bit pricey, so we have to skype a lot!, ler jag
- hahah that's probably not a problem, små skrattar Caitlin
- Caitlin!, skriker Chris, alla de andra satt redan i bilen
- I must go now, honey, hold out now, so you can come home to me soon, okay?, snyftar Caitlin när hon ger mig en sista kram
- of course, love you, have a safe flight, säger jag och torkar bort en tår från hennes kind
- I love you to, viskar hon sen så går hon och sätter sig I bilen. Och den åker sakta iväg.
Sedan var dom borta.
Dagen efter var det skola, det var bara jag och emil som visste att justin och dom som vetat om att justin varit här, och Kevin såklart. Men jag hade en känsla av att Emil inte kunde ha denna nyheten för sig själv, och det visade sig att jag hade rätt. När jag öppnade skol dörrarna så skreks det, alla skolans beliebers stod där och skrek för fulla halsar.
Det kommer bli en lång skol dag.
Redan när jag var vid skåpen blev det jobbigt.
- Hej älskling, säger emil och kysser mig på halsen
- Nej
- Vadå nej
- För det första, nej jag är inte din älskling, för det andra nej vi är inte tillsammans längre och nej jag kommer inte prata med dig på hela dagen.
Och med det sagt så smällde jag igen skåpet och gick till min engelska lektion.
(<--LOVA)
- Hon har inte alls träffat justin, jag hade vetat om justin varit här i sverige, jag är ju ”vän” med honom, hon vill bara ha sina 10 minuter i rampljuset, hör jag skolans bitch Lova säga jag har oturen att gå i samma klass som henne.
När jag kom in i klassrummet blir det helt tyst och alla stirrar på mig.
- Vadå har ni aldrig sätt en tjej med swag innan eller, säger jag till Lova medan jag har ögon kontakt med henne
- du? swag? hahah nej, men det verkar inte som att du vet vad smink är, skrattar hon
- jo det har jag, men det verkar som att du tog smink tips från en drag queen, ler jag
- sen så får jag inte använda smink pågrund av mina sår, de kan bli infekterade, säger jag
hon satt helt tyst, yes där fick den apan så att hon teg
jag märkte att min engelska förbättrats mycket under de dagarna som jag spenderade med Caitlin och alla.
Och jag tror att alla andra också märkte det jobbigt nog.
- Hej Anjelica, hälsar skolans romeo när jag står vid mitt skåp
- Hej robin, hälsade jag artigt.
- Så jag undrar om du skulle vilja hjälpa mig med engelskan, det visade ju sig att du var riktigt bra på det
- Låt mig tänka…. NEJ, fräser jag och börjar gå till maten
- Varför?
- Nää jag vet inte, men du påminner väldigt mycket om en person som brukade mobba mig, vad hette han nu igen, bobyn, mobyn, äh jag komemr inte ihåg gör du ?, nu stirrar jag ilsket in i hans ögon, att han ens tror att jag VILL hjälpa honom
- Snälla, och där tog han till Puppy facet
- Funkar inte, så gick jag in i matsalen.
everyone deserves a happy ending... 13
Caitlins perspektiv
Jag satt och tänkte på hur lik Anje var sin mamma när det mest underbara hände.
Hon öppnade sina ögon och log, det där lyckliga leendet som berättade att allt skulle bli bra.
jag slängde en snabb blick på Ryan och hela han lyste. jag har aldrig sätt honom så här glad, någonsin och då har jag ändå kännt honom länge.
Anjelicas perspektiv
De var alla glada över att se att jag levde. Jag satt och pratade med alla flera timmar men sen var det dags för mig att sova, jag fick inte trötta ut mig allt för mycket nu precis efter olyckan.
Nästa dag var jag som vanligt, full med energi och hade ingenting att göra. Men vill lunch tid så kommer Car in i mitt rum och berättar en underbar nyhet.
- Jo just det syrran, det var någon som har varit väldigt orolig för dig. Fast han hade redan gått hem innan du vaknat.
- Jag fattar inte?
Car tittar mot dörren som nu öppnas och in kommer.
- KEVIN!, skriker jag och verkligen hoppar upp ur sängen
- ÄLSKLING!, skriker min bästa kompis Kevin
Vi förenades med en stor kram.
- Jag har saknat dig, långe man, skrattar jag mot hans bröst.
- Jag har saknat dig med lillen, viskar han
Jag har inte träffat Kevin på två månader, han skulle bo hos sin pappa i Stockholm nu framöver.
Vi pratar länge om vad vi hade missat om varandras liv, sen kommer Chaz och de andra in i rummet. Jag presenterade dom för Kevin och på något konstigt sätt så börjar vi en konversation om drömmar vi drömt.
- Ooh just det, jag såg dig, säger jag till Kevin
- När? Frågar han nyfiket
- När jag var död, jag såg två av mina finaste minnen innan jag såg ljuset, som jag måste berätta finns, jag såg det själv, och jag såg första gången jag träffade dig. Då vi råkade gå in i varandra. Jag ser att Kevin tänker tillbaka till dagen och han ler, det fina älskvärda leendet.
jag vet kort men jag har inte tid eller ork just nu :o <3
förlåt
jag ska försöka skriva en liten del till er, men det är mkt nu så vi får se.
och jag vill bara tacka er som fortfarande är kvar här på bloggen :)
// josefine :)